Preacher Man reflekterar

10 september 2006

Myternas tid

Sökandet efter visdom pågår. Myterna är många, de stora konspirationerna lockar. Narnia, Da Vinci-koden, Arn-serien, Sagan om Ringen-triologin, Harry Potter, se där några av samtidens tilldragande berättelser. Kanske "The Conspiracy of God" (Dallas Willard) - Guds konspiration - är ett mera adekvat uttryck för vad Guds RIke står för än tanken om en monark, riddare och knektar, väna jungfrur och imperialistiska anspråk - sådant som kan rymmas i begreppet "Rike" om vi nte tydliggör vad det handlar om. Det är idag poeternas, de visas tid. Låt oss vara glada över det. Vissa saker är alltför betydelsefulla att tala om för att använda det vetenskapligt mekanistiska språket. Vi behöver det poetiska som en framkomlig väg. Kanske din söndagspredikan inte behöver heta "predikan", utan "visdomsord", "livsvisdom". Varför inte försöka hitta församlingsmedlemmar med verklig gåva att "berätta" och sätta dem i en cirkel på plattformen och låta dem berätta? Kanske inte de enkla framgångskoncepten - dela med sig av livserfarenheter som gett dem livsvisdom.
Nyckelord för predikanten i 2000-talets upptakt är "Upplevt", "Äkta", "Indragen", "Påverkad".

Undone

Jag har många predikanter som jag ser upp till och hämtar inspiration ifrån: Ern Baxter, T.D. Jakes, Berthil Paulson för att nämna några. Det som kännetecknar dem är att deras predikningar ruckat min världsbild vid något tillfälle.Det är något med fökunnelsen som handlar om att bli träffad. Jag menar inte som när en mygga sticker till, utan T-R-Ä-F-F-A-D. När det inträffar är det som om min världsbild ruckas, mitt känslomässiga status-quo slås ur läge och min intellektuella bearbetningsprocess gått över på högvarv. Det lämnar mig ingen ro. Jag får inte frid. Det är som om jag träffats av ett godståg i full fart. TRÄFFATS! Tilltron till denna process som startar i det märkliga rum där predikan föds visar exempelvis Charles Finney. När han predikat sina mäktiga budskap hände det ofta att han sände folket hem med orden: "Gå nu hem och tänk över vad du hört. Om du beslutar dig för att ta Guds Ord på allvar i ditt liv och vill omvända dig är du välkommen tillbaka i afton kl. 7." Så annorlunda mot den oro över att inte "kamma in resultatet" som vi ser i våra dagar. Vi tror på metoderna, (slutna ögon, lyfta händer) inte på förkunnelsens förmåga att lämna en människas inre i ett sådant kaostillstånd att hennes enda längtan är att få "frid med Gud".

Nytt...och inte fullt så nytt om predikan

Välkända profilerna Bo Brander och Göran Skytte har i dagarna kommit ut med "Ett år med Jesus" predikningar och samtal i två volymer. Intressanta personer och intressanta reflektioner.Oavsett om du alltlid har samma teologiska modeller eller ej så finns här befriande språk och rika bilder att ta till sig av. Föredömligt rak behandling av texten utan att väja för svårigheterna.
Den fina boken av Runar Eldebo om predikan "Det homiletiska rummet" lyfter och uppmuntrar i en tid då många lägger ner predikan som en förlegad "konstart". Han säger bl.a. "Jag tror att man måste ha hört en god predikan för att tänka positivt och konstruktivt om predikan". Då tänker jag att det finns en hel del kyrkobesökare som inte fått den chansen. I det konkurrensutsatta läge predikan befinner sig tycker jag det finns en slags "ursäkta-mig"-mentalitet. Predikans auktoritet förväxlas med att predikanten är auktoritär. En bekant predikant annonserade sin egen predikan som att den skulle bli "utmanande förkunnelse av ......" - kanske utifrån den gamla historien om att predikanten gjort anteckningar i marginalen. På ett ställe hade han skrivit "svag argumentering - höj rösten". Det är bara hos lyssnaren som bedömningen kan ske om det var utmanande eller ej!