Preacher Man reflekterar

Obesvarad kärlek

Något av det mest gripande att läsa om eller höra talas om är en människa som älskar med en ren och hög kärlek, men som livet igenom blir förnekad gensvaret. I berättelsen om den stornäste poeten och kadetten Cyrano de Bergerac möter vi mannen som utmanar sin omgivning både med sitt skarpa svärd, och sina vassa ord. Men sin stora kärlek till Roxanne vågar han inte avslöja. Han tror inte att hon kan älska honom på grund av hans mycket framträdande näsa. Han vet dock att Roxanne älskar poesi, och genom den fagre men obildade Christian låter Cyrano sina lyriska kärleksförklaringar framföras till henne. Men då Roxanne uppfattar orden som Christians egna förälskar hon sig i honom i stället. Cyrano´s lidande men samtidigt osjälviska kärlek visar sig i hans stöd till Christian och det är inte förrän vid livets slut som det står klart för Roxanne att den kärlek hon fick besjungen egentligen var Cyrano´s, men då är det för sent.

Påsk handlar om osjälvisk kärlek

Påsk handlar om osjälvisk kärlek. Jesus drivs av hängiven gudomlig kärlek till oss. Den obesvarade kärleken, utryckt i rop om att korsfästa honom som inget ont gjort, är ända in i döden själva mysteriet. ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör”, kan bara sägas av en kärlek som är beredd att bli försmådd. Detta slag av kärlek går villigt in i lidandet för den som är föremål för kärleken. ”Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom!”

Vår samtid har en nästan obefintlig förståelse av denna slags kärlek. Det har skett en allvarlig glidning i förståelsen över till sexualitet, lusta, begär, kortfristig behovstillfredsställelse, känslomässig upptändhet, förälskelse. Därigenom har kärlekens djupare väsen blivit bortskymd. Föremålet för kärlek har flyttats från att vara riktad mot någon annan, till att bli jag-fokuserad. ”Vad kan jag få ut av detta?” Kontraktet som skrivs på har klausuler som gör det ogiltigt om du inte möter mina behov, ger mig vad jag önskar, inte skänker mig tillfredsställelse. Den kärlek som är så stark att den är beredd att vara obesvarad för resten av vårt liv anses sakna värde. Den har ersatts med självkärlekens egenfokus.

Egenkärleken

Till och med bibelord om det högsta budet har förvanskats. Jesu ord om det högsta budet: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ och av all din kraft” följs av ett liknande bud: ”Du skall älska din nästa som dig själv”.

I ett psykologiserande tolkningsförsök har detta bibelord kommit att förstås som om det finns tre bud

1. Älska Gud helhjärtat, och därefter
2. Älska dig själv väldigt mycket så kommer du att kunna
3. Älska din medmänniska, som du älskar dig själv.

Om det är så vi förstår Jesu ord leder det till att egenkärleken placeras på en farlig andraplats. Det är uppenbart, om man läser sammanhanget att Jesus inte är ute efter att peka på hur viktigt det är att älska sig själv. Det finns i och för sig skäl att tro att en människa som hyser en sund självuppskattning och inte ständigt plågas av mindervärdeskänslor och självförakt också har ett sundare perspektiv på omgivningen. Denna omtolkning av Jesu ord missar trots allt poängen i Jesu ord.

Självkärleken är i de flesta fall inte omdiskuterad. Den kommer självklart, som en del av självbevarelsedriften. Att söka tillfredsställa den egna personens behov är legitimt i samhället. Att älska sig själv – bekymra sig för mat och kläder, se till mina egna behov – är inget vi ifrågasätter, även när det går till sådana påtagliga överdrifter som girighet och rofferi. Det är med egenkärleken som utgångspunkt som en stor del av svenska företagsledare, riks- och lokalpolitiker med flera på egen hand tilldelar sig själva stora, omotiverade lönelyft, som vi driver löneförhandlingar eller vänder ryggen åt de miljoner i världen som lider nöd.

En annan i centrum

Om Jesus alltså ställer denna slags egenkärlek i kontrast till kärleken till medmänniskan och hävdar att du i stället för dina önskningar ska ställa en annans på samma självklara plats då får ordet osedvanlig, revolutionerande kraft. En annans behov av mat, kläder, trygghet, frihet, hälsa, livskvalitet, utbildningsmöjligheter, lika rättigheter blir på det sättet en radikal utmaning till oss alla. ”Alla andra tänker bara på sig – det är bara jag som tänker på mig” skämtar vi, men skrattet fastnar lätt i halsen när vi inser sanningen bakom orden.
I sin offerdöd ställer Jesus ”sin nästa” i centrum. Evangeliet som de första kristna predikade hade sitt centrum i övertygelsen om att det var för min och din skull han dog. Det förändrade villkoren för de mest utsatta i deras samtid. Och vi som blir föremål för en sådan osjälvisk kärlek, hur skulle vi kunna göra annat än älska vår nästa – även om vår kärlek aldrig blir besvarad?

Stackars lilla Fadershuset, då...

Media svämmar över av rapporter från händelserna vid Ungdomshuset. Kombinationen våld, religion, makt mot ungdom utan makt; se där något som säljer lösnummer och lockar tittare. I mitten Fadershuset. En av Danmarks mest välkända sekter, som under sin ledarinna Ruth Evensen gjort sig känt för fanatism, demonisering av normalt liv, tvångsäktenskap, barn som skiljs från föräldrar mm. Läs här!

Så här berättar sognepræst Niels Underbjerg fra Østerbro i København för Extra Bladet: Faderhus-medlemmer bankes på plads med farlige seancer i dagevis. Udmattende og psykisk farlige seancer med djævleuddrivelse, som kan foregå uafbrudt i dagevis, er blandt de foretrukne metoder, når Faderhusets herskerinde, Ruth Evensen, påtvinger menighedens medlemmer sin vilje. Eksempelvis, når hun bestemmer, hvem de unge kvinder og mænd, hun har i sin magt, skal gifte sig med.
- Senest har jeg måttet følge en af de unge, som er brudt ud af Faderhuset, direkte til en psykiatrisk afdeling. Den pågældende var igennem tre døgn blevet udsat for massiv djævleuddrivelse, fordi han/hun nægtede at tage den partner, Ruth Evensen havde udset. I Ruth Evensens øjne kunne der ikke være andre årsager til modstanden, end at han/hun var blevet besat af dæmoner.
Niels Underbjerg har på vegne af Københavns Stift til opgave at holde øje med de nyreligiøse bevægelser i København, blandt andre Faderhuset, som han i lighed med mange andre teologer betragter som en af de mest ekstreme sekter i Danmark.
I årenes løb har han taget sig af hen ved 70 psykisk lemlæstede - ofte unge - mennesker, der har været på flugt fra Faderhuset.
- Jeg har flere gange måttet tage hen på Hovedbanen for at samle Faderhus-medlemmer op, som var ved at flygte langt væk. Og nogle af dem, der er sluppet fra Faderhuset, har jeg måttet bringe direkte på en lukket psykiatrisk afdeling.

Fru Evensen med familj har samtidigt sett till att de kommit ganska lindrigt undan jämfört med de ekonomiska upppoffringar som deras efterföljare fått utstå. Den patriciervilla som församlingens boendegemenskap finansierar, fastigheten på Jaktvej vid Nörrebro och ytterligare fastigheter har i vanlig trosförsamlingsordning hamnat under ledarnas kontroll. De medlemmar som arbetar och offrar för att berika sina ledare kan känna sig blåsta, om det är i Uppsala, Köpenhamn eller Houston. "Ifølge Ruth Evensens søn, Asbjørn Evensen, skyldes det en advokat-fejl, at Evensen-familien står som ejere af Faderhusets formue", berättar tidningen.

Så nu, när pastor Ruth klagar i media över hur hotad hon känner sig: kanske kunde hon skänka en tanke till

Lena - (fingerat namn) som från Grönland kom ensam till Danmark, fann gemenskap i den häftiga ungdomsförsamlingen Fadershuset, men när hon ställde "kritiska" frågor till ledarna blev demonförklarad, utsatt för timslånga befrielser utan framgång, och till sist utfryst. Hon lever idag under hemlig identitet och i ständig fruktan för represalier från Fadershuset.

Hans - (fingerat namn) som förlorade sin far vid 17 års ålder, och blev fosterhemsplacerad hos Ruth. Efter 1 1/2 års terror, då han fråntogs sina rättigheter och utsattes för mentalt nedbrytande bestraffningar flydde och efter många månader på mentalsjukhus nu lever som förtidspensionerad.

Mari & Claus - (fingerade namn) vars äldsta barn kom att umgås bland de ledar-wanna-bees i Fadershuset, där hon mötte sin make. Möjligheten för hennes föräldrar och syskon att träffa henne eller barnbarnen är hårt kringskuren, övervakning och avlyssning av samtal är vanliga mönster. Föräldrarna beskrivs som fiender (trots att de är hängivna kristna) och dottern uppmanas att ha så lite kontakt som möjligt - deras svärson ser de i princip aldrig.

Men, men... historien upprepas, och Ruth är naturligtvis unik i sitt lidande, nåt i stil med Jesus i Köpenhamn. För det är ju synd om Fadershuset.