Anabaptism

Anabaptism kan tolkas som ett tillfälle att gripa fatt om möjligheten att vara kyrka på ett annorlunda sätt, undvika hierarkiens dödsfälla för att i stället betona delaktighet och tjänande. För ledare finns en stor fara i strävan efter att få makt och att utöva kontroll. Vi behöver återupptäcka korsets väg då vi tränar ledare. Anabaptisterna är ett föredöme i deras "imitation" av Kristus och glädjefulla accepterande av lidandet. Genom att tvingas samlas utanför kyrkobyggnaderna upptäckte anabaptisterna att det fanns ett annorlunda sätt att vara kyrka, där betoningen låg på gemenskap, inre liv och enkel andlighet.
Genom att vara kyrka på ett annorlunda sätt utlösötes förföljelse. Kyrkan som maktinstitution blev ledande i motståndet och utnyttjade sin maktställning att förtrycka frikyrkorörelsen och söka pressa den tillbaka. Fram till mitten av 1900-talet saknades full praaktisk religionsfrihet i Sverige.